Våra mätningar

Ackrediterad stoftmätning i Norden - Guide och mättjänster enligt SS-EN 13284-1

HUR GENOMFÖRS EN ACKREDITERAD STOFTMÄTNING ENLIGT STANDARDISERAD METODIK?

Stoftmätning (partikelmätning) utförs enligt den europeiska standarden SS-EN 13284-1:2018 som säkerställer att resultaten är tillförlitliga och jämförbara mellan olika anläggningar och tidpunkter. Processen består av flera kritiska steg som kräver precision och noggrannhet.

Förberedelser i laboratorium inleder mätningen där ett rent kvartsfilter torkas vid kontrollerad temperatur och vägs på analytisk våg med hög precision. Filtret märks och dokumenteras noggrant för spårbarhet genom hela processen.
Fältprovtagning genomförs med specialiserad utrustning där rökgas sugs genom filtret med hjälp av en kalibrerad pump och en isokinetisk sond som förs in i rökgaskanalen. Sonden placeras på representativa mätpunkter enligt fastställda mönster för att fånga ett representativt prov av hela gasflödet. Efter provtagningen sköljs sonden systematiskt med aceton och destillerat vatten, och sköljvätskan samlas i separata flaskor för senare analys.
Volymregistrering sker kontinuerligt under provtagningen med ett kalibrerat gasur som noggrant mäter den totala volymen rökgas som passerat genom filtret. Samtidigt registreras temperatur, tryck och fukthalt för senare normaliseringsberäkningar.
Partikelseparation uppnås genom att filtret fångar partiklar ner till en storlek av 0,3 mikrometer, vilket inkluderar både grövre stoft och fina partiklar som utgör de största hälsoriskerna.
Laboratorieanalys följer fältarbetet där det exponerade filtret återigen torkas under kontrollerade förhållanden och vägs på samma analytiska våg. Sköljvätskan från sonden indunstास och resterna vägs separat. Viktökningen på filtret plus resterande material från sondsköljen ger den totala stoftmängden.
Beräkning och normalisering av resultatet börjar med grundberäkningen där stoftmängden divideras med uppmätt rökgasvolym för att ge ett resultat i mg/m³. Eftersom rökgaser varierar i temperatur, tryck och fukthalt mellan olika anläggningar och tidpunkter, krävs normalisering för att möjliggöra rättvisande jämförelser.
Normaliseringsprocessen sker stegvis: först kompenseras temperatur till standardtemperatur 273K (0°C) och tryck till 101,325 kPa, vilket ger enheten mg/m³ nvg (normaliserad våt gas). Därefter korrigeras resultatet för fuktinnehåll genom att omvandla till torr gas, vilket slutligen ger enheten mg/m³ntg (normaliserad torr gas). Detta normaliserade värde är det som jämförs med miljövillkor och gränsvärden.

Hela processen dokumenteras detaljerat för att säkerställa spårbarhet och kvalitetssäkring av mätresultatet. ILEMAs svenska ackreditering med nr 1284 från SWEDAC (Sveriges ackrediteringsorgan) är fullt giltig i hela Europa, inklusive alla nordiska länder, genom det europeiska samarbetet EA (European co-operation for Accreditation). Denna överenskommelse, kallad EA MLA (Multilateral Agreement),säkerställer ömsesidigt erkännande av ackrediteringar mellan alla EU- och EES-länder. Därför kan vi utföra ackrediterad stoftmätning i Sverige såväl som Norge, Danmark och Finland.

VILKA FLER ENHETER KAN STOFTMÄNGD UTTRYCKAS I?

Stoftmängd kan uttryckas på flera olika sätt beroende på vilken jämförelse eller bedömning som ska göras. Nedan följer de vanligaste enheterna och hur beräkningarna utförs.

1. mg/m³ntg korrigerat till en viss syrehalt

Det vanligaste sättet att redovisa stoftutsläpp är milligram stoft per normalkubikmeter torr gas (mg/m³ntg). För att kunna jämföra olika typer av pannor korrigeras värdena till en bestämd syrehalt.

Vanliga korrigeringsnivåer:

3 % O₂ för oljepannor
6 % O₂ för biobränslepannor
11 % O₂ för avfallspannor
15 % O₂ för gasturbiner

Syftet är att undvika missvisande resultat genom att förhindra utspädning med friskluft.

Hur utförs beräkningen till en viss syrehalt?
Svar: (20,95-O₂korr) / (20,95-O₂uppmätt) * stofthalt = stofthalt vid O₂korr % O₂

2. mg/m³ntg vid 13 % CO₂

Exempel på stofthalt korrigerad till en viss CO₂-halt. Förutom 13 % CO₂ är också 10 % CO₂ en vanlig korrigering. Syftet är detsamma som för O₂-korrigering och därför överges CO₂-korrigeringen allt oftare till förmån för O₂.

Hur utförs beräkningen till en viss koldioxidhalt?
Svar: Stofthalt * CO₂korr / CO₂uppmätt = stofthalt vid CO₂korr % CO₂

3. g/kg bränsle

Här relateras stoftutsläppet till den mängd bränsle som används. Ett kilo bränsle med känt värmevärde, elementaranalys och fukthalt ger upphov till en viss mängd rökgaser. En stökiometrisk beräkning baserad på rökgasens syrehalt används för att räkna fram utsläppet.

Denna metod är mer komplex och används främst när man vill jämföra olika bränslen oberoende av rökgasflöde.

4. mg/MJ

Denna enhet relaterar stoftutsläppet till bränslets energiinnehåll. Eftersom energiinnehållet tas med i beräkningen premieras bränslen med högt värmevärde om de ger samma mängd stoft per kilo bränsle.

Hur utförs beräkningen till en mg/MJ?
Svar: Stofthalt g/kg bränsle * 1000 / Eff.värmev.våt MJ/kg = stofthalt mg/MJ

VILKA PROBLEM KAN ACKREDITERAD STOFTMÄTNING HJÄLPA ATT FÖREBYGGA OCH KONTROLLERA?

Systematisk ackrediterad stoftmätning är ett viktigt verktyg för att identifiera och hantera flera allvarliga problem inom hälsa och miljö. Genom att övervaka stofthalter kan vi förebygga och minska risker inom tre huvudområden.

Hälsorisker utgör det mest akuta problemområdet. Damm och partiklar i luften orsakar främst andningsbesvär som astma, kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) och lungirritationer. Särskilt finpartiklar (PM2.5 och PM10) kan tränga djupt ner i lungorna och påverka hjärt- och kärlsystemet, vilket ökar risken för hjärtinfarkt, stroke och andra kardiovaskulära sjukdomar. Långvarig exponering kan även leda till lungcancer och förkortad livslängd.
Miljöpåverkan är ett bredare problem som påverkar både lokala och regionala ekosystem. Stoftspridning leder till nedsmutsning av byggnader, fordon och allmänna ytor, vilket medför ökade rengöringskostnader och underhållsbehov. Damming påverkar även växtlighet och vattenkvalitet i närområdet, och kan störa ekologiska processer över större områden.
Giftspridning representerar en särskilt allvarlig risk eftersom stoftpartiklar fungerar som transportmedel för farliga ämnen. Tungmetaller som bly, kvicksilver och kadmium, tillsammans med cancerframkallande dioxiner och andra persistenta organiska föroreningar, kan fästa vid stoftpartiklar och spridas över stora avstånd. Detta skapar exponeringsvägar för både människor och djur långt från den ursprungliga föroreningskällan.

Genom regelbunden stoftmätning kan verksamheter och myndigheter vidta riktade åtgärder för att skydda både folkhälsa och miljö.

VILKA TEKNIKER ANVÄNDS FÖR ATT RENA STOFTUTSLÄPP?

Det finns flera etablerade tekniker för att avskilja stoft och partiklar från luftströmmar, var och en med specifika fördelar för olika tillämpningar och partikelstorlekar.

Elektrostatiska filter (elfilter) använder elektriska laddningar för att attrahera och samla partiklar på laddade plattor. Denna teknik är mycket effektiv för fina partiklar och har låga driftskostnader, men kräver regelbunden rengöring och fungerar bäst vid konstant luftfuktighet.
Tygreningsfilter omfattar både strumpfilter och slangfilter, där luften pressas genom textilmaterial som fångar partiklarna. Strumpfilter består av långa, cylindriska filtersäckar som hänger vertikalt, medan slangfilter är kortare horisontella enheter. Båda typerna erbjuder hög reningsgrad och kan hantera stora luftvolymer, men kräver regelbyte eller rengöring av filtermaterialet.
Cyklonavskiljare använder centrifugalkraft för att separera partiklar från luftströmmen genom roterande rörelse. De är särskilt effektiva för grövre partiklar, har låga underhållskostnader och inga rörliga delar, men är mindre effektiva för finpartiklar under 10 mikrometer.
Våtskrubbers tvättar luften genom att spraya vatten eller andra vätskor som fångar upp partiklarna. Denna metod kan samtidigt hantera både stoft och gasformiga föroreningar, och är särskilt användbar för klibbiga eller brandfarliga partiklar. Nackdelar inkluderar vattenförbrukning och hantering av det förorenade vattnet.
Kolfilter (aktivt kol) används främst för gasformiga föroreningar men kan också fånga vissa organiska partiklar och luktämnen som följer med stoftet. De kompletterar ofta andra reningstekniker för att ge en mer omfattande luftrening.
Val av reningsteknik beror på faktorer som partikelstorlek, luftvolym, temperatur, fuktighetsnivå och specifika föroreningstyper som ska hanteras.

VILKA GRÄNSVÄRDEN OCH VILLKOR GÄLLER FÖR STOFTUTSLÄPP?

Gränsvärden för stoftutsläpp fastställs genom miljötillstånd och varierar betydligt beroende på flera faktorer. Tillsynsmyndigheten bedömer varje anläggning individuellt utifrån anläggningstyp, storlek, ålder, geografiskt läge och lokala miljöförhållanden. Anläggningar belägna nära tätbebyggda områden eller känsliga miljöer får ofta strängare villkor än de i mer avlägsna områden.

Avgörande faktorer för villkorens utformning inkluderar anläggningens storlek och kapacitet, installationsdatum och tillgänglig reningsteknik, närhet till bostadsområden eller skyddade naturområden, samt lokala myndigheters prioriteringar och miljömål. Äldre anläggningar kan ha mer generösa gränsvärden som gradvis skärps vid tillståndsförnyelser.

Typiska gränsvärden för olika anläggningstyper visar stor variation mellan branscher och tillämpningar:

Avfallsförbränningsanläggningar och krematorier regleras ofta till 10 mg/m³ vid 11% syre, vilket återspeglar deras placering nära befolkade områden och särskilt allvarliga hälsorisker. Vid denna typ av förbränning bildas bland annat dioxiner och furaner som tillsammans med tungmetaller inklusive kvicksilver binder till stoftpartiklarna, vilket gör att även låga stofthalter kan medföra betydande exponering för extremt giftiga ämnen. Det är därför kritiskt att gränsvärdet på 10 mg/m³ inte överskrids.
Bioenergiproduktion omfattar främst ved- och biobränslepannor som utan rening typically tillåts släppa ut upp till 150 mg/m³ vid 6% syre. Detta högre värde beror på att biobränslen naturligt genererar mer partiklar än fossila bränslen.
Oljeldade anläggningar regleras ofta per bränsleenhet, exempelvis 0,5 gram per kilogram förbrukad olja, vilket ger en direkt koppling mellan bränsleförbrukning och tillåtna utsläpp.
Processindustri som pappersbruk har varierande gränsvärden beroende på process. Sodapannor kan ha gränsvärden kring 200 mg/m³, medan mesaugnar typically begränsas till 150 mg/m³, båda vid normaliserade förhållanden.
Industriell verksamhet med installerad rening kan uppnå mycket låga utsläppsnivåer mellan 1-10 mg/m³, vilket visar effekten av modern reningsteknik.

Alla värden anges vanligtvis vid normaliserade temperatur- och gasförhållanden (ntg) för att möjliggöra jämförelser mellan olika anläggningar och driftförhållanden.

exempel på bra mätplats för ackrediterad stoftmätning

VILKA FÖRUTSÄTTNINGAR KRÄVS FÖR ATT GENOMFÖRA EN TILLFÖRLITLIG ACKREDITERAD STOFTMÄTNING?

En ackrediterad stoftmätning enligt SS-EN 13284-1 ställer höga krav på förberedelser och mätförhållanden för att säkerställa korrekta och reproducerbara resultat. Följande förutsättningar är avgörande för en framgångsrik mätning.

Logistik och tillgänglighet utgör grunden för all fältverksamhet. Säker och praktisk transportväg krävs för att få fram den känsliga mätutrustningen och säkerställa personalens säkerhet. Vägen måste vara farbar för fordon som transporterar precisionsapparatur och klara av den vikt som krävs för komplett mätutrustning.

Skydd mot väderförhållanden är kritiskt eftersom många mätinstrument är känsliga för fukt, temperaturvariationer och vind. Adekvat väderskydd och i vissa fall uppvärmning krävs för att upprätthålla stabil drift av elektronisk utrustning och för att skydda både personal och provtagningsprocedurer från externa påverkningar.

Arbetsutrymme och renlighet påverkar direkt mätningens kvalitet. Tillräckligt utrymme behövs för att hantera mätutrustning, kalibreringsgas och provtagningssystem på ett säkert sätt. Mätområdet ska vara grundligt avstådat innan mätningen påbörjas, både för att säkerställa god arbetsmiljö och för att minimera risken för kontaminering av känsliga prover som kan påverka den ackrediterade stoftmätningens resultat.

Mätuttag och anslutningar måste vara korrekt dimensionerade och lättillgängliga. Mätuttagen ska vara lätt öppningsbara, vilket kräver förhandskontroll att de inte rostat fast eller på annat sätt blivit svåråtkomliga. Rekommenderad standard är 2,5″ eller 3″ invändig rörgänga med gängad plugg för optimal anslutning av provtagningssond.

Raksträckor och strömningsförhållanden är avgörande för representativ provtagning enligt standarden. Före mätuttagen krävs raksträckor motsvarande minst 5 hydrauliska diametrar för att säkerställa utvecklat och stabilt flöde utan turbulens. Efter mätpunkten bör raksträckan vara minst 2 diametrar om kanalen fortsätter, eller 5 diametrar om kanalen mynnar direkt mot atmosfären. Dessa krav säkerställer att den ackrediterade stoftmätningen sker under de standardiserade förhållanden som krävs för korrekt tolkning av resultaten.

Att uppfylla dessa förutsättningar är nödvändigt för att den ackrediterade stoftmätningen ska leverera tillförlitliga resultat som står sig vid myndighetsgranskning och jämförelser med miljötillstånd.

Du använder en gammal webbläsare

Gamla webbläsare har bara delvis stöd för ny teknik och ger inte webbplatsen en ärlig chans att leva upp till sin fulla potential. Du kan enkelt ladda ner en annan webbläsare som fungerar bättre. Här är ett axplock moderna webbläsare som fungerar bra!

Uppdatera min webbläsare

Jag vill fortsätta ändå